Två av CYC:s tidigaste vänner, Arne och Birgitta, har just varit på besök i Libanon. Här följer några klipp ur deras reserapport:
Vi träffade Abu Moujahed på hans kontor i Shatila. Vi hade många intressanta diskussioner om politik, jämställdhet, sociala frågor såsom skilsmässor m.m. Livet har förändrats. Nu sker många skilsmässor, kvinnan tar för sig, får vårdnad om barnen och mannen sitter hemma arbetslös. Detta har blivit problem i samhället.
Många syriska familjer har återvänt till Syrien och många lägenheter står nu tomma i Shatila. En del syriska män lämnar familjerna i Syrien och återvänder till Libanon för jobb. Situationen politiskt är mycket instabil, det är väl Saudi och Trump som styr och politikerna nickar och håller med.
Två syriska pojkar plockade plast i Shatila för att få ihop pengar till familjen som är kvar i Der ez Zor i nordöstra Syrien. Fy så tragiskt. Libanon blir det ingen ordning på, smutsigt och bedrövligt många tiggare på gatan och i synnerhet barntiggare samtidigt som de rika sitter på fina restauranger i downtown. Syriska män är skoputsare i Beirut.
Idag har vi varit i Shatila och pratat med ”trädgårdsmästaren”. Hon heter Lilia och har jobbat i Shatila sedan fem år tillbaka. Hon är fransk-algeriska. Hon jobbar där några månader och sen hem till Frankrike ett tag. Ja, så har hon hållit på. Lite udda att jobba så tycker vi men tufft av henne.
Vi har varit i centret och följt barnens aktiviteter idag. Det var ca 30 barn som sjöng, lekte och sen gick vi alla ut i den lilla trädgården där trädgårdsmästaren delade ut en blomkruka var som barnen fick fylla med jord och sen fick de ett frö av fasoliböna som de satte ner i krukan, vattnade och sen avslutades träffen med en mannaish (pizzaliknande bröd) och lite juice. Alla verkade glada. De brukar alltid ha en liknande aktivitet varje fredag för det är den dagen de inte har skola.
Malika jobbar kvar och är engagerad i förskolan med dess lärare och praktikanter. Abu Moujahed säger att tiderna har förändrats. Det är färre barn som kommer till förskolan och centret. Det kan bero på att föräldrarna inte har råd för de måste spara på sina utgifter. En del är rädda att skicka sina barn och andra tycker att barnen är för unga att lämnas bort.
Idag har vi varit med Abu Moujahed till CYC:s filial i Nahr el Bared. Vi kände redan härliga havsvindar, bredare gator och inte så mycket trafik och ”noice” som i Shatila. Centret måste vi verkligen ge 5 stjärnor av 5. Så välskött, rent och trivsamt. Vilken härlig trädgård. En fröjd att gå på toan.
Oj, vilken positiv personal. De trivs verkligen med sitt jobb och de älskar Abu Moujahed. De flesta i personalen kände vi igen sen tidigare besök. Vi besökte flera klassrum med mycket söta o fina barn. Alla var glada och positiva. De bjöd på lunch och vi hade en fin pratstund med personalen. Vi pratade om jämställdhet, politik, barnafödande, våld i hemmet m.m. Sammantaget var det en mycket fin dag i lägret.
