”Allt är väldigt svårt, men det har jag redan sagt många gånger. Kan bara tillägga att det blir värre och värre”. Abu Moujahed var tunn och såg lite trött ut när vårt videosamtal på Skype började, det var den 3 november. Han berättade att han gått ner 11 kg. Han hade medvetet ätit mindre men också promenerat mer under perioder då det varit riktigt svårt att få tag i bensin. Glasögonen, som i o f sig var rejält breda, verkade väldigt stora i förhållande till att hans kinder blivit tunnare. Om Abu Moujahed till en början såg lite trött ut så var han både piggare och gladare när vi avslutade samtalet. Han skickade jättemycket hälsningar till er och uttryckte också sin stora beundran och tacksamhet för alla er faddrars trogna stöd och även till nya människor, som han aldrig träffat, som bidrar. Han upprepar att pengar är viktigt men inte allt. Stödet, att det finns människor som minns och berättar om palestinier i Libanons flyktingläger och sprider information om orsaken bakom, är mycket värdefullt. Han berättar alltid för barnen i centren om de för dem okända donatorerna i Sverige, stiftelsen som inte slutar ge sitt stöd. Barnen blir glada.
CYC har många barn som vill komma, fler än de kan ta emot. Deras föräldrar vädjar för sina små. Allt, kan man säga, handlar just nu om att få undervisning till sina barn, alternativt läxstöd till de barn som får gå i skola. De skolor som är igång i Libanon är de privata samt UNRWA-skolorna. Offentliga libanesiska skolor är stängda (Corona). Barn till fattiga föräldrar i Libanon drabbas mycket hårt.
CYC:s ordinarie arbete:
CYC är djupt engagerade i detta problem med sjunkande möjlighet till grundskola för barnen. Lärargrupperna i centren, Shatila och Nahr el Bared, är inte utbildade pedagoger, men de har erfarenhet av att undervisa. Nu finns 10 lärare i Shatila och 10 i Nahr el Bared anställda. Alla är kvinnor, just nu är en av dem sjuk och kommer kanske inte tillbaka – de söker en manlig lärare men det är svårt att hitta. 5 av lärarna i respektive läger arbetar med KG (Kindergarten), de andra med undervisning eller läxstöd till skolbarn. Dessa lärare får 350 dollar/mån i lön.
Palestinska flyktingbarn och syrisk-palestinska flyktingbarn går i skola (UNRWA) och får läxstöd i CYC om de behöver.
Syriska fattiga flyktingbarn är utan skola, (kanske finns det några i syriska privatskolor?). En mycket svår situation.
Projekt som pågår:
I CYC pågår två fördjupande projekt. Ett stöds av statliga medel från Kanada via organisationen Canadian Funding Program for Local Initiatives, Children’s Center. Det andra stöds av medel från Sverige av Stiftelsen ESUL dvs. Emmaus Sundsvall-Luleås biståndsfond.
- Kanada-projektet, FÖREBYGGA VÅLD GENOM UTVECKLANDE AV BARNENS LIVSKUNSKAP (life skills), handlar om att motverka mobbning och reducera våld genom program som utvecklar de ungas life skills (hittar inte exakt bra svenskt ord, livskunskap?). Barn i åldrarna 8 – 12 år deltar i work-shops, under ledning av en ”tränare”/ledare och tre assistenter. Problem, i form av berättelser, presenteras och barnen får möjlighet att förstå karaktärerna, engagera sig i problemen, ingripa i och föreslå lösningar på konflikterna. Ledaren och assistenterna hjälper dem i samtalen. Barnen, indelade i åldersadekvata grupper, skriver även egna berättelser och får tillfälle att prata med vuxna närvarande om det som händer i deras närhet. Man vill uppnå dialog med barnen, ha berättelsen som grund i samtal om våld, och konflikter mellan barn. Också nå förståelse för vikten av att upprätthålla vänskap och samarbete mellan jämnåriga i skolan, vänskap i hemmet eller i lägret.
- Det svenska ESUL-projektet handlar om de syriska flyktingbarnen och heter EMPOWERING THE SYRIAN REFUGEE CHILDREN THROUGH EDUCATION.
Projektet har två huvudmålsättningar för de 60 syriska flyktingbarnen som deltar:
- Ge barn, 6-8 år, utbildning och stöd för att sedan kunna fortsätta i ordinarie skola.
- Ge mellanstadiebarnen, i åldrarna 9 – 12 lektioner/diskussioner/lärarledd tid. Alternativ till att tillbringa all sin tid på gatan, bli barnarbetare, exploateras eller utnyttjas genom att erbjuda dem utbildning, lifeskills och empowerment.
CYC har två särskilda lärare och en assistent anställda för dessa 60 barn. De får skolmaterial genom centret och de kommer under förmiddagarna för att få sina lektioner. Åldersmässig delas de in i 6, 7 och 8 år samt 9, 10 och över.
De yngre får en grund i arabiska, engelska och matte för att förhoppningsvis kunna lyckas komma in på en skola när tiderna förändras. Det är endast möjligt innan de fyllt 9 år!
Barnen från 9 år och uppåt får hjälp för att bättre klara sig i samhället – läsa, skriva och räkna på en enkel nivå. Dessutom deltar de i olika projekt, just nu ett miljöprojekt, hygien, ta hand om plantor, inte slänga skräp omkring sig etc. De skyddas undan gatan med dessa aktiviteter i centret. Utanför, i lägren, förekommer narkotikaförsäljning och annan kriminalitet. Detta har sina offer i lägren, skottlossning mellan gäng förekommer i gränderna.
CYC lägger stor vikt vid en bra Förskoletid (3-6 åringar). Då börjar införandet av bokstäver (arabiska och engelska alfabet) och siffror. Enkla fraser och ord på engelska tränas. Matte lärs ut när man leker. Barnen sjunger, dansar, leker, får ett mellanmål och tränas för att klara en klassrumssituation när det är dags. Många barn i Shatila står utan förskole-träningen och stimulansen och de får det väldigt tufft i skolan. Förmodligen bidrar det till tidiga ”dropouts” efter några år. Många barn växer nu upp med dåliga basala kunskaper, såsom kunde vara fallet för fyrtio- femtio år sedan. För palestinska flyktingbarn var det, trots allt, troligen bättre på den tiden – palestinaflyktingarna har alltid varit noga med att ge sina barn en chans att gå i skolan. Tidigare gällde det oftast och i övervikt pojkar, men detta har naturligtvis förändrats. Men idag finns det ju inte skolor till alla och UNRWA dras med ekonomiska problem, kvalitén sänks.
Just nu är det inte tider för fredagslekar, och utflykter och roliga samlingar i centren. I Nahr el Bared satsas det på förskolebarnen (KG), de har också en fin lekplats utanför sin byggnad. Läxhjälp till skolbarnen erbjuds också. I Shatila pågår nu KG verksamheten, läxstödet samt de båda projekten. Under förmiddagarna kommer de syriska flyktingbarnen i ESUL-projektet och under eftermiddagarna skolbarnen. Kanadaprojektet genomförs under heldagar med Work-shops vid fastställda tider. Det projektet får då och då besök av personal från Kanadas ambassad. ESUL-projektet följs upp separat och kommer att redovisas separat när det är slut i maj/juni 2022. ESUL har varit genröst och skänkt 50 000 kronor till projektet. Pengarna har skickats ner via vår Stiftelse. Vi kommer också att skicka ner, nu i slutet av november, ner 20 000 kronor från stiftelsen som Abu Moujahed kan använda där det behövs bäst i verksamheten.
Abu Moujahed säger att media överdriver krisens verkningar. Att det finns ett politiskt intresse av att sprida information om att Libanon är på ruinens brant. Det borde göras en riktig socio-ekonomisk analys, tycker han. Han ser på trafiken – som är riktigt tät igen – och undrar var bensinen och pengar till bensinen kommer ifrån. Han ser handel med dyrare livsmedel, kött mm och ser att en del trots allt äter bra. Vissa får tag i de mediciner de behöver osv. Han tror att Saudi Arabien, Frankrike, Tyskland med flera länder i väst gödslar med dollar. (Min kompis, Sabah, bekräftade att det nog stämmer och att det är ”politiska” pengar delvis förmedlade genom NGO:s. Allt går ut på att stödet till Hizbollah ska minska). Medelklassen har slutat demonstrera och protestera. Visst finns det många fattiga och människor som svälter och letar mat i sophögarna, men det är inte total misär i landet säger AM. Statslösa palestinier som arbetar för UNRWA (sjukvårdspersonal t ex), anställda inom PLO och NGO-er får ut sina löner och har näsan ovanför vattenytan.
Apropå vatten – CYC-byggnadens tak är inte renoverat ännu. Det beror inte på pengabrist just nu men på att en ingenjör ska kontrollera problemet med tak-läckorna och säga vad som ska göras. Denne ingenjör har ont om tid, och saken försenas hela tiden. Nyligen inträffade ett nytt vattenproblem. En vattentank (kanske fler?) i grannens hus sprack och mycket vatten rann rätt in i CYC-huset. Våning ett och bottenplan flöt. Ständiga problem!
I centret har man el när solen skiner – och nu kommer snart regnperioden. Corona finns naturligtvis, men i lägren pratar man inte så mycket om det. Många faror försvårar livet, många dör men om orsaken är Corona eller andra sjukdomar har inte så stor betydelse just nu. En smittsam sjukdom kan kännas skamlig att ha när man inte kan isolera sig på riktigt, som i lägren.
Abu Moujahed har visioner. Han vill komma till Sverige med en grupp ungdomar eller barn 2022 för att starta ett ungdomsutbyte. Om inte det går vill han att en grupp unga från Sverige besöker CYC som en början. En skola med lärare och ledare? Han längtar efter det vi gjorde flera gånger under de första 10 åren och som sedan fortsatte i samband med Fredsloppet då han ofta tog en grupp barn med sig hit.
År 2022 infaller Fredsloppet lördagen den 17 september. Det datumet sammanfaller med 40-årsminnet av massakern i Sabra och Shatila. Han kan omöjligen resa hit då. Han tillhör kärnan av de som arrangerar en manifestation för att hedra minnet av de mördade martyrerna. Han vill gärna komma till Sverige en annan tidpunkt under året om det är möjligt?
En tanke, avslutningsvis, är att arrangera ett zoom-möte såsom vi har tänkt länge. Vi får återkomma till det efter årsskiftet. Nu är allt fortfarande komplicerat – och mörkt.
Återigen ett stort tack till alla er som bidrar och som sprider information om CYC!
Varmaste hälsningar från CYC, Abu Moujahed och stiftelsestyrelsen!
/Eva