Här kommer ett sammandrag av det vi fått veta om livet i CYC under Corona pandemin, hittills.
Libanon utlyste karantän för alla utan att bry sig om vad som händer i de tättbefolkade lägren. 65 frivilliga unga som jobbade i CYC och i andra NGOs samlades i CYCs lokaler. MSF (läkare utan gränser/Medicins Sans Frontiers) som har en klinik för syriska gravida kvinnor alldeles intill CYC i Shatila ställde upp med att, under fyra dagar, utbilda och träna samt förse volontärerna med utrustning för att kunna gå ut i lägret och möta befolkningen. Lokala kommunala myndigheten ställde upp med att desinfektions-spraya hus och gator samt att stänga de enkla (och billiga!) marknaderna i Sabra och vid infarten till Shatila.
Volontärerna gjorde listor över lägrets alla hushåll. De knackade dörr, kvarter för kvarter, och tog reda på antal boende i varje lägenhet och människornas belägenhet. De förmedlade sina kunskaper om Corona och grundläggande regler för att skydda sig. De förhörde sig om någon hade jobb eller annan inkomst/försörjning. De frågade om barnen och deras undervisning (skolorna är stängda).
Så samlades uppgifterna in om hur det är ställt i hushållen. Uppgifterna togs till Abu Moujahed i centret och sammanställdes. Därefter bestämde varje NGO hur mycket pengar de skulle kunna bidra med för att ge de fattigaste mat och annat nödvändigt och hur de skulle kunna hjälpa barnen med distansundervisning.
Ungdomarna fick ta in offerter från stormarknader, jämföra priser (och de har stigit mycket) och göra stora inköp och sedan fördela varorna i mindre förpackningar.
Just i dagarna delas det ut bönor, linser, tvål, olja, handsprit, munskydd etc till de mest behövande (se text och bilder på cycshatila.org) och lärare går kurser i att undervisa barn i grupper via Zoom. Föräldrar som har datorer eller laptops dras in i arbetet med att stödja barnens skolgång.
Man blir mäkta imponerad över den febrila aktivitet som dragits igång i Shatila och CYC spelar en stor och viktig roll i arbetet. Abu Moujaheds erfarenheter av kris och kamp för överlevnad behövs och han sprider sina erfarenheter till nya generationer med den äran. CYC i Nahr el Bared genomgår samma program med lite eftersläpning i tiden.
De mindre barnen får inte komma till centret nu, på grund av isoleringen. Det är svårt för barnen och skär i hjärtat på Abu Moujahed. Jag ska avsluta brevet med ett citat ur ett mail som kom häromdagen.
”Before yesterday 5 little children 6 and 7 years fooled our guard, Walid, and rushed into my office. He ran behind them but they had already surrounded my desk. I welcomed them but as usual they wanted to kiss me and I to hug them. I said I love you so much and miss you, but this time sorry no kisses or hugs… I felt so bad, but we are trying to keep them out of the Centre.. But unfortunately they can’t be prisoned all the time in their small houses… It is really hard for them…”
Visst gör pengarna till stöd för CYC gör en oerhörd nytta! Tack från alla barnen och ungdomarna och från Abu Moujahed. Han skriver hela tiden om vikten av att vi finns!
Stiftelsestyrelsen