Libanon 2019 – 2024

De palestinska flyktingarna i Libanon har alltid haft en svår situation. Utvecklingen i landet de senaste åren har dock förvärrat läget alltmer. Här redogör vi för en del händelser i det libanesiska samhället från 2019 till 2024.

2019 gick libaneserna ut på gator och torg och demonstrerade. De satte även upp vägspärrar i hela landet som protest mot regeringens politik. Bakgrunden var mångfacetterad: en sekteristisk, inkompetent regering bestående av gamla politiker och krigsherrar som berikade sig själva. Utbredd korruption i den offentliga sektorn. Elförsörjning fungerade dåligt, vattnet var odrickbart och sophantering katastrofal. Stigande priser på t ex bröd och olja. Hög arbetslöshet. Bankerna försvårade för sina kunder när de ville ta ut sina pengar i form av dollar.

Tilltagande underskott i statens budget. Centralbanken gjorde tekniska manipulationer och bytte libanesiska pund mot utländska obligationer vilket bara tillfälligt försköt skulden. Privata banker tjänade 5 miljarder dollar på detta medan Centralbankens förluster blev 13 miljarder dollar.

Regeringen presenterade flera åtgärder mot underskottet, åtgärder som drabbade vanligt folk, När man föreslog ökad skatt på bensin och tobak hade folk fått nog. Den utlösande gnistan kom när regeringen ville införa en skatt på telefonsamtal on line – den så kallade Whatsapp-skatten. Protesterna tvingade regeringen att avgå. Ny regering tillsattes men protesterna fortsatte även mot denna.

I februari 2020 upptäcktes de första fallen av Covid 19 i Libanon. Efter en tid infördes olika former av nedstängningar och utegångsförbud. I maj skärptes reglerna. Detta spädde på arbetslösheten då företag måste stänga och säga upp sina anställda. Syrgas och annan behandling av Covid 19 blev bristvaror men fanns att köpa för den som hade pengar. Epidemin tog fart hösten 2020 och fortsatte i vågor i två år. Hanteringen av Covidepidemin bidrog till att ytterligare förvärra den ekonomiska krisen.

I augusti 2020 inträffade en fruktansvärd explosion i Beiruts hamn. Det var flera tusen ton konstgödsel som förvarats på olämpligt sätt som exploderade. Över 200 döda, 7000 skadade, 300 000 hemlösa och skador för 15 miljarder dollar.

Förnyade protester ledde till att även den nya regeringen avgick. En utredning av explosionen tillsattes. Det tog tre år att utreda katastrofen, men ingen sågs som skyldig. Högt uppsatta politiska tjänstemän och säkerhetstjänstemän kände till lagret och den potentiella fara det utgjorde, men gjorde ingenting.

Oktober 2021 förlorade hela Libanon strömmen i 24 timmar efter att de två huvudkraftverken inte längre hade råd att köpa bränsle. Befolkningen måste nu förlita sig på ström från små privata elproducenter, den så kallade generatormaffian.

Fattigdomen ökade snabbt. 80% av befolkningen hamnade under fattigdomsgränsen medan 2% var rika och kunde köpa vad de ville.

Den libanesiska valutan pundet/liran (LP) hade i många år haft en fast växlingskurs mot USA:s dollar. 1 dollar kostade 1500 LP. Sedan 2018 började priset på svarta marknaden stiga. Efter två år var priset tio gånger så högt, 15 000 LP för 1 dollar. Dollarbristen förvärrades ytterligare genom att centralbanken tryckte upp en stor mängd LP. Priserna på konsumtionsvaror steg med 580%.

I mars 2023 devalverades den officiella växlingskursen för första gången på 25 år. LP är nu bara värd en tiondel av den tidigare kursen.

Libaneserna har stora svårigheter att ta sina pengar från bankerna. Det gäller även pengar som skickas till dem från släktingar i utlandet. Situationen har blivit så desperat att man i vissa fall rånat banken eller tagit personal som gisslan för att få ut sina egna pengar.

Hela Libanons ekonomi kan betraktas som en svartabörsmarknad. Bränsle, mediciner, elektricitet, barnmat – allt finns att köpa till hutlösa priser. Ibland avslöjas något illegalt lager, men ingen person blir arresterad eftersom de skyddas av politiska partier och högt uppsatta personer.

Vad hände med revolten från 2019? Den bara dog ut. Det gamla gardet sitter som feta proppar, har stulit alla pengar och fört dem utomlands. Men för folket är läget svårt. Brist på rent dricksvatten har lett till utbrott av kolera

Människor försöker fly landet. Minst 94 personer drunknade när en båt med migranter från Libanon kapsejsade utanför Syriens kust i september 2022.

Europaparlamentet kallade Libanons situation: ”en människoskapad katastrof orsakad av en handfull män från hela den politiska klassen.” 2023 betraktade bedömare Libanon som ett land i ”statsförfall” (”failed state”). Landet lider av kronisk fattigdom, ekonomisk misskötsel och bankkollaps.

Under hela 2024 pågick attacker från Israels militär mot stora delar av Libanon. Flygattacker mot Beiruts södra delar dödade medlemmar i Hamas och Hezbollah, men samtidigt många civila människor.

Under hösten intensifierades attackerna. Israel hade riggat personsökare och walkie-talkies med explosiva ämnen. Explosionerna som utlöstes dödade många, men framförallt orsakades allvarliga skador som blindhet och förlorade händer.

En flygattack mot Dahieh i Beirut lämnade 45 döda och 68 skadade. 23 september utförde Israel över 1600 attacker mot Libanon, dödade minst 558 människor och skadade över 1835. Detta utlöste massflykt från södra Libanon norrut.

Några dagar senare kom en attack mot Haret Hreik i Beirut som dödade Hezbollas högsta ledare Hassan Nasrallah. Nu invaderades södra Libanon med marktrupper. Även Nasrallahs efterträdare Hashem Safieddine dödades i en flygattack i Beirut

27 november slöts ett avtal om eldupphör i 60 dagar. Trots avtalet skedde bombningar.

I början av december 2024 störtades Bashar al-Assad i grannlandet Syrien. Detta ledde till ökad turbulens i Libanon. En del syriska flyktingar lämnade Libanon medan en vissa andra flydde från Syrien.